Fortsätt till huvudinnehåll

Fossilbränsledrivna teknologier



ur "Nollsummespelet" av Ulf Hornborg

"Införandet av fossilbränsledrivna teknologier för två hundra år sedan var nära förbundet med utvecklingen av den moderna världsbild som formulerades av Ricardo och som karaktäriserar föreställningen om det obegränsade goda. Denna världsbild skiljer sig markant från den som präglade förmoderna jordbrukssamhällen över hela världen, där man erkände existensen av absoluta begränsningar, till exempel insikten om att den enes vinst kan bli den andres förlust.

Fram till den industriella revolutionen var samhällets energibehov i grunden detsamma som markbehov. Djurs och människors arbete förutsatte jord för odling av djurfoder eller människoföda. Det innebar en grundläggande konkurrens om marken för produktion av livsmedel eller djurfoder, ett välbekant problem för bönder sedan tusentals år. Att försörja dragdjur som hästar och oxar krävde betydande andelar av jordbrukslandskapet i det förindustriella Europa. Det fanns således en begränsning i hur mycket transportenergi som var tillgänglig, och i transportavstånden för tunga varor som livsmedel och foder., innan den mängd energi som krävdes för att transportera varorna överskred energiinnehållet i varorna själva. Detta satte en gräns för vad som betraktades som rationella transportavstånd eftersom båda energiformerna motsvarade produkter av en viss jordareal.

Fossila bränslen erbjöd alltså en energiform som inte konkurrerade med livsmedelproduktion eller andra typer av markanvändning. Det innebar att jordtillgång inte längre innebar den yttersta begränsningen. Under förutsättning att priset för fossila bränslen var tillräckligt lågt spelade det ingen roll om den energi som krävdes för transporter överskred lastens innehåll. Från och med nu tillämpades samma logik på all produktion, inklusive jordbruket. Relativa marknadspriser för olika energiformer, inklusive arbete, bestämde förhållandet mellan insats och avkastning samt att införa olika teknologier. Englands ekonomiska expansion bestämdes av marknadspriserna på bomullstextilierna, slavar och stenkol, inte av engelska grödors kapacitet att utvinna solenergi.

Det är inte svårt att föreställa sig i hur hög grad denna revolutionerande förändring av de ekonomiska principerna måste ha påverkat människors föreställningar om samhället. Naturliga begränsningar betraktades inte längre som absoluta utan kunde överskridas med hjälp av ny teknik. Om den engelska åkermarken hade utarmats på näringsämnen kunde den fyllas på igen genom exporten av guano och fosfater från Stilla havets öar. I hur hög grad dessa nya teknologier byggde på slavliknande arbetsvillkor på såväl dessa öar som i de engelska kolgruvorna osynliggjordes, i likhet med deras ekologiska konsekvenser, av marknadens opersonliga logik.

Begreppet ”teknologi” kom från och med nu att beteckna en närmast magisk förmåga hos (vissa) människor att förbättra sina villkor med hjälp av sin genialitet. Teknologi uppfattades i huvudsak som en produkt av uppfinningsförmåga, snarare än av specifika utbytesrelationer på världsmarknaden. Dessutom uppfattades tekniken som något som ofrånkomligen utvecklades mot allt större och större effektivitet. Liksom rationalitet definieras naturligtvis även ”effektivitet” av det kulturella och sociala sammanhanget. Parametrarna för att mäta den moderna teknikens ”effektivitet” ur ett input-output-perspektiv handlar inte om energiförbrukning utan snarare om insatser och avkastning av pengar och (elitens) tid.

Fattiga länder tvingas att exportera betydligt mer förkroppsligat arbete än vad de hade behövt om lönerna hade varit enhetliga, alltså ”ojämnt utbyte”. Internationella löneskillnader ger upphov till asymmetriskt nettoflöde av investerade arbetstimmar, vilket bidrar till underutveckling i periferin.

Men låt oss även närma oss denna analys ur det motsatta perspektivet. Om en teknologisk utveckling som den industriella revolutionen betraktas som en kapitalackumulationsprocess i kärnländerna, det vill säga i den mottagande änden av ojämna utbytesrelationer, är även den en produkt av internationella löneskillnader. Inte heller den skulle kunna äga rum om lönerna hade varit enhetliga."


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Flytande rädsla

Zygmunt Bauman skriver om Rädsla, något som verkar vara vår oavvisliga belägenhet som levande varelser. Visst vill man tro att det är något man växer ifrån, med mer erfarenhet och livsinsikt. Så verkar det inte vara, istället är det något som tycks öka allteftersom. Erfarenheten av att leva i 1500-talets Europa - den tid och plats där vår moderna era just skulle inledas - kan summeras i fyra ord: Alltid och överallt rädsla. Man förknippade den rädslans allestädes närvaro med mörkret, som började precis på andra sidan dörren och omhöljde världen bortom gårdens stängsel; i mörkret kan vad som helst hända, men det är omöjligt att säga vad. Mörkret är inte rädslans orsak, men det är ovisshetens och därmed rädslans naturliga miljö. Moderniteten skulle bli det stora språnget framåt: bort från denna rädsla och in i en värld befriad från ett blint och outgrundligt öde - detta farhågornas drivhus. Blev det så? "Den politiska tribunen kommer att förvandlas till en vetenskaplig såda

Galenskap i praktiken

Ur Karin Johannissons "Den sårade divan" "Vittnesberättelser gestaltar mentalsjukhuset som en mörk parallellvärld till den normala: hierarkierna och ritualerna, förtrycket och underkastelsen, främlingskapet och gemenskapen. Andras underliga beteenden som man snabbt vänjer sig vid. Ropen om natten. Kläderna och måltiderna. Cigaretterna. Promenadgårdarna och den kringliggande parken. Högtiderna och muntrationerna - som filmvisningarna på Beckomberga - där patienterna låter sig förnöjas och underhållas. Är det betecknande att Sigrid H (Hjertén) inte accepterar den illusionen, utan väljer att uppträda störande? Något centralt skiljer Agnes von K (Krusenstjerna), Sigrid H och Nelly S (Sachs) från de flesta andra patienter. De seglar ovanför medellöshetens grå norm. De har privata kläder, egna resurser och ibland eget förhandlingsutrymme. Agnes gör utflykter in till Stockholm med sin privatsköterska, går på bio och konditori. Sigrid blir, åtminstone någon gång, häm